skönsång

Hej alla kära,

här kommer några rader igen om vårt vardagsliv härhemma. Allt rullar på i ett lite lunkande, mysigt tempo med dagis, mörker, lekparker, vattenpölar och faktiskt en hel del skönsång. Det är Erik som står för den. Han har nämligen börjat sjunga lite nu också, tidigare har han ju mest refererat till imse vimse emellanåt. Men i helgen kom nästan hela "Bä Bä vita lamm - någon ull - jaja, kära barn - säcken full" fast första versen var väl den som gick tydligast att uttyda. Det var så gulligt så vi började skratta både jag och Fredrick. Sedan dess drar han nu hela texten snabbt och lägger sedan upp ett lite tillgjort asgarv. Uppenbarlig nöjd med sig själv.

Ni som har försökt prata med oss i telefon med Erik bredvid vet ju vilken liten pratkvarn han har blivit, han snackar oavbrutligen från det att han sätter sig upp i sängen kvart över sju och skriker rakt ut "LEKA" tills han snackar sig till sömns med olika berättelser från dagis och fler sånger. Bockarna Bruse är en favorit och när jag sjunger "När trollmor har lagt sin lilla trollErik", då säger han "mer, mer" och skrockar lite belåtet "Ejik, mamma sjunga Ejik".

LEKA är ju annars det han helst av allt gör, gärna på sin matta i köket med sina saker. Ibland när vi har varit hemma hos någon annan och lekt efter dagis så får han inte av sig overallen förrän han rusar in och ropar "MINA SAKER", som om han inte sett dem på en månad och verkligen saknat dem. Jag antar att det är för att det ändå tar lite kraft av honom att hela tiden hålla på och dela med alla på dagis. Fast vad vi har sett, och enligt fröknarna där, så har han inga problem med att ta för sig och ta sin plats med alla de stora barnen. Det är intressant att se sig själv i förhållande till sina barn, jag kan bli så irriterad över det här "MITT, MITT, och MINA, MINA" så fort någon annan tittar på en sak som han haft eller vill ha, tom på lekplatsen när någon kommer och sätter sig i gungan bredvid. När det kommer till andra barn bryr jag mig inte direkt, utan tänker att det är en fas de går igenom och att det är ett naturligt mönster. Men med Erik blir jag verkligen irriterad emellanåt, vem om jag försöker att låta det pysa ut....

Förra helgen pratade vi med Line på webkameran, via Sophies dator. Det var både spännande och skumt, Erik frågade hela tiden, "Line vägen, Line vägen?" när bilden blev suddig. Sedan gick han och hämtade sin potta för att visa den för henne. Nu är det ju bara en fråga om dagar (eller veckor?) innan vår femte kusin ser världen ljus och Line har en underbart vacker kula. Vi är så spända!!! Det finns fina bilder på facebook för er som vill kolla in vårt internetsamtal bland annat.

Här kommer våra bilder i alla fall:



Erik bygger torn!
Erik builds a tower!



Erik tokar sig.
Erik's goofy.



Erik är en sötnos.
Erik is a sweatheart.



Erik tycker pappas kind sticks.
Erik finds dad's cheek a little uncomfortable.


hej tills nästa gång!
see you later!

RSS 2.0