julpysslet fortsätter

Glad luciahelg i efterskott allihop,
här kommer lite bilder från vårt luciafirande och julbakande.



Erik försöker avgöra vilken hyacint som luktar bäst - blå, rosa eller vit?
Erik tries to figure out wich color hyacint smells the best -blue, pink och white?



Här är det dags för årets lussebullebak. Pappa och Erik hugger in på den stora degen.
Time to make some saffron buns for Lucia. Dad and Erik starts to work on the dough.



Det ser ut som om Erik är ganska sugen på att smaka redan innan det är klart.
Looks like Erik wants a bite before they're done even.



Fast han lyckades faktiskt hålla sig. Så här fint blir det när man får fria händer med sin lussebulle.
But he managed to only taste a small, little piece and this is what it looks like when given free hands with the decoration.



En sockerbagare här bor i staden... går raskt vidare till pepparkaksbaket!
Our own little chief, moves own to gingerbread cookies.



Tillsammans med hela sitt glada lag av hjälpredor. Lotte, vår granne Malcolm, Karolina, Erik och Sophie.
With some help from his happy team of assistans. Lotte, our neighbourgh Malcolm, Karolina, Erik and Sophie.



Lite allmänt julpyssel när en plåt med pepparkaksgubbar står i ugnen.
Some christmas pottering waiting for the cookies to be done.



Innan Luciadagen måste man bada! Erik busar mest.
The night before Lucia you have to take a bath. Erik is goofing around most of the time.




Så var det dags för fredagens lussefirande på dagis. Erik var tågets enda pepparkaksgubbe, och så söt så att man bara ville äta upp honom. Han satt i Jessicas knä hela tiden och tittade sig omkring. När det var dags för "hejsan, hoppsan falle ralle ra" började han skutta upp och ned i hennes knä och klappa händerna och sedan sjöng han med de resterande sångerna av bara farten.
The Lucia procession at day-care. Erik was the only gingerbreadman, but so sweet that you easily could have eaten him up. He sat on Jessicas lap the entire time until his favourite song came, then he started jumping up and down clapping his hands.



Sen var det dags att hugga in på fikat! I stolt pappas famn.
Then time for som buns and hugs! In the arms of a proud father.



Efter allt detta luciajäkt är det inte konstigt att lillkillen inte orkade sig igenom en hel luciakonsert i Katarina Kyrka på lördagkvällen. När det var en kvart kvar ville han absolut "gå hem". Jag tog honom och alla våra saker på armen för att knö oss ut, då ropar han glatt ut över hela församlingen: "HEJ DÅ!". Vi fick kvällen största skratt i alla fall.
Saturday night we went to a consert in church Katarina, to listen to Lena and Fredrick's daughter Elsa. But Erik was too tired to last it all and he insisted on going home before it was ended. I picked him and all our stuff up to leave and then he shouted out a loud and clear "GOODBYE!"  to everyone. Well we got the laughs at that show!


HEJ DÅ/ GOOD BYE!!!




pyssel, pussel och en femte kusin

Glad december på er allihop,

Här i Stockholm har vi tagit advent och den nalkande julen på största allvar. Det sjungs tipp tapp och tre gubbar så det står härliga till, första advent hade vi adventsfika med glögg, pepparkakor, lussebullar (jo, jag vet att det är lite tidigt men så himla gott ju) och mostrarna och Lotte på besök.  Och det hänger "fänor" i fönstren och vi har pysslat ihop en krans att hänga på dörren. Vi har verkligen kommit i stämning här. Till helgen planerar mamma och pappa att göra ett pepparkakshus (!), och så ska vi baka egna lussekatter. Och så längtar iaf jag väldigt mycket efter att få se lillkillen som pepparkaksgubbe i luciatåget på dagis! ( Mormor hade med sig en finfin pepparkaksgubbekostym när hon var på besök för några helger sedan.) Ja, herregud. Jag känner mig helt gråtmild bara jag tänker på det...

Erik börjar närma sig det man till vardags kallar trotsåldern. Vi har bestämt oss för att inte benämna det så, han håller ju på att utveckla sin person, det kan väl inte vara trots, och det är klart att man stöter emot både andra människor och saker när alla gränser ska undersökas noggrannt. Men hursomhelst, även med den mest optimistiska utgångspunkten i världen så blir man ju både irriterad och frustrerad ibland. Vissa dagar börjar det ju redan vid frukostbordet när det inte ska ätas gröt som vi precis har stått och gjort tillsammans utan allt möjligt annat, ost, mackor, mjölk, ris, clementiner o.s.v. Och för det mesta går det att lirka sig runt men igår morse satte jag faktiskt fram en tallrik med köttbullar innan det var dags att gå till dagis... jag hade inte hjärta att släppa iväg honom på tom mage.

Och det är inte alltid man vill vara stor och klara det mesta på egen hand. I söndags natt vaknade han upp och hade drömt något, genast ville han över till mig och ligga och mysklämma på tutten för att tröstas som han gjort sedan jag slutade amma, när jag sa att han inte fick blev han först tvärilsk och skrek och fäktade omkring sig. Efter en lång stund lyckades jag få honom till att somna, bara för att några minuter senare vakna upp gråtandes "vill inte, vill inte, vill inte". Det lät så hjärtskärande att jag blev klarvaken och frågade vad det var han inte ville. Hulkandes får han fram "vill inte stor". Nej , det är klart man inte vill vara stor kille när man mitt i natten har drömt något läskigt och det  tryggaste som finns är en hand runt mammas bröst. Och så himla stor är han ju inte heller, hjärtat, även om det känns så för det mesta.

Och så till pusslandet. Det är favoritleken nr.1 sedan i helgen när Fredrick kom hem från affären med ett "riktigt" pussel med traktorer och grävare på. Jag tror han har lagt det trehundra gånger sedan dess. Åtminstone känns det så. Så om man ska ut och köpa julklappar så är pussel ett hett tips! För lite variation här hemma.

Andra saker som står på Eriks önskelista är mysbyxor i fina färger, pyjamas, långkalsonger (gärna ull) och sockor i samma material, skivor med rolig barnmusik, ritblock, böcker (tex böckerna om Kotten av Lena Andersson, Bu och Bä, Mamma Mu, Nöff, Nöff sa Benny, Moki cyklar jorden runt, Matildas katter av Jan Lööf och Ludde lagar soppa, eller Barnkammarböckerna), DVD-filmer, (tex med Molly mus, Barbapappa eller Bamse).

Men den finaste presenten kom väldigt tidigt (eller hur man nu vill se det, Line) i år, nämligen Eriks yngsta kusin. Den 27 november föddes nämligen Lines första barn... Välkommen Eddie säger vi! Vi längtar så mycket efter att få träffa dig och överrösa dig med pussar. 

Och nu kommer lite bilder från november, Fredrick har ju nämligen varit en guldklimp och köpt ny kamera till familjen! Håll till godo.



När mormor kom på besök en helg i mitten av november hade hon med sig den här. Sedan fick hon sjunga "tre gubbar, tre gubbar" hela helgen lång. Roligast var versen med "hattarna på sné" - då såg det ut såhär:
When grandma was visiting in november she had this costume with her. This is one of the traditional outfits for our Lucia Day celebrations. With it on in the procession you sing a song about three gingerbreadmen coming around for christmas, with their hats tipping off of their head. That's when Erik looked like this:





På lördagkvällen var vi på crêperie Fyra knop för att fira mormors födelsedag. Skål!
Saturday evening we went to a french restaurant for crêpes to celebrate grandma's birthday. Cheers!


Här får hon sin egentliga present: Biljetter till Sissela Kyles show på Rival samma kväll. Visst ser hon lite överraskad ut.
Here she get's her actual gift: Tickets to a show with the comedian Sissela Kyle that same night. Doesn't she look a little surprised?



Iväg på teater alltså!
Off we go!



Nästa dag skulle mamma och pappa iväg på storstädning på dagis så det var tur att mormor och Karolina fanns till hands för bus och lek hela dagen. Här är det en liten paus för lunch dock.
Next day mom and dad spent at the day-care-center cleaning with the other parents. Luckily, grandma and Karolina was around all day for fun and games. Here's a little lucnhbreak though.


Vid dagens slut var alla tre så här trötta:
At the end of the day the were all three this tired.




När mamma kom tillbaka ville hon fortsätta städa, och för första gången vågade Erik dammsuga själv!
When mommy came back she continued cleaning, and Erik dared to try the vacummcleaner by himself for the first time.



Senare i veckan kom Sophie förbi och kvällsmyste med oss.
Later that week Sophie was here one evening for some bedtime rituals.



Och när vi var på väg hem till Malin, Andreas och Rasmus för att käka en kväll började det snöa.
And one evening on our way home to Malin, Andreas and Rasmus it started snowing.



Vi har två stora killa vid middagsbordet när vi träffas numera.
We have to big boys at the dinner table when we meet nowadays.


Och när det var helg igen var det morfars tur att komma på besök. På fredagmorgon är vi på väg ut till Djurgården tillsammans med Sophie för att möta upp honom vid Junibacken.
The next weekend it was granddad's turn to visit Stockholm. Here we've met up with Sophie to go out to Djurgården to a children's museum .

Och där fanns det massor av roliga och mysiga saker att göra:
There were plenty of fun and exciting things to do:

Sitta i muminfamiljens blommiga fåtölj,
Visit the Muminfamily's house,



bygga med stora klossar,
play with blocks,


och åka rutchkana till Elsa Beskows värld.
and go down the slide to the world of Elsa Beskow.



Vi lekte tills magen kurrade rejält och sen var det dags att plocka fram matsäcken.
After a lot of fun we got hungry and had to start our picknick.



Nästa dag stod Stockholm i vacker vinterskrud och vi drog till Gröna Lunds som just julöppnat. Erik åkte karusell och åt korv.
The next day Stockholm was dressed entirely in glimmering white and we went to the christmas opening Gröna Lund (an downtown amusement park). Erik had a hot dog and a ride on the roundabout.



Birgitta och mprfar försöker hålla värmen.
Birgitta and granddad trying to keep warm.

Erik hade fullt upp med att kika in till jultomten.
Erik was busy watching Santa Claus at home.


Men till sist gav vi upp och gick in för att värma oss med lite choklad och bus.
Finally we gave in to the cold and went for some hot chocolate and rough hugs.



På vägen hem gjorde vi snöbollar. Erik blev så förtjust att han inte ville släppa taget utan de följde med ner på tunnelbanan och låg sedan utanför vår port hela natten.
On our way home I made Erik his first snowballs. He got so fond of them that he didn't let go, we had to bring them on the subway and all the way home, where they spent the night right outside our door.

Till sist en liten stämningsbild. Erik tittar på grannens hund som leker i snön:
At last a picture from when Erik watches the neighourghs dog play in the snow:


RSS 2.0