om tre ton vilja samt en liten bildkavalkad

Hej hej,

tre ton vilja. Som dimper ner i huvudet på en när man minst anar det. Så känns ganska ofta nu förtiden i det Francke-Göstska hemmet. Och det är inte alltid så lätt att veta när det är dags att söka skydd eller strida emot. Är det här en viktig seger att vinna? Och vem är den viktigast för, Erik eller oss. Häromdagen var den en nyckel som han inte fick hänga upp i grannens nyckelskåp, den var viktigast för honom, idag var det händerna som skulle tvättas innan vi började laga mat, den var viktigast för mig. Hursom så är det samma drama varje gång.

Därimellan så har vi en både skojfrisk och gosig kille och det är tur. Annars hade man väl blivit sur på riktigt.

Det är faktiskt tröttsamt med allt den här viljan och allt motstånd. Även om jag vet att det är sunt, och nödvändigt för hans tillblivande som självständig individ med tydlig integritet. O.s.v. 
Men det är helt enkelt påfrestande ens egna gränser hela tiden testas, tycker jag det här är okej, måste jag säga ifrån om det här tydligare, kan jag låta detta passera osv. För det går inte att ta varenda strid. Jag känner mig mestadels som ett stort NEJ som det är. Och det är inte det bästa jag vet. Och det gör mig trött, så ibland somnar jag klockan nio och sover utan problem fram till åtta morgonen därpå. Erik med för delen...

Men bortsett från att vi är trötta och har ständiga konflikter så ser det ljust ut. Våren är här, inte värmen riktigt än, men ljuset, ljuset, ljuset. Och det är underbart. Vi kan stanna i parken länge och leka efter dagis och när vi går iväg på morgonen så känns det som om dagen redan kommit en bra bit på väg. Härligt! Och det märks på Erik att han också tycker det är skönt. Igår stannade Fredrick och han kvar en och en halv timme efter dagis för att leka med Elis, Fredrick och Birgitta var helt blåfrusna men Erik var bara arg som ett bi över att behöva gå hem vid halv fem. Jag hörde honom i trappen när han gormade och skrek "jag vill inte va hemma, jag vill leka med Elis!". Jag kommer inte ihåg vad det var vi fick in honom i lägenheten med för argument, men det behövdes en hel del lock och pock om jag säger.

Nu hade jag tänkt bjuda på lite blandat bildgodis från vårmånaderna här. Håll tillgodo!


Som sagt, en kille med lite attityd! Spana in att moster har skojat till det med en haklapp bredvid.
A dude with an attitude. And check out his cool aunt in a bib right next to him.





Erik kastar snöbollar med pappa.
Erik in a snowball-fight with dad.




Här har vi letat fram ALLA mammas halsband. Visst blev det fint!
Dressed in mom's EVERY necklace. Pretty, don't you think?




Mor och som tar tåget söderut.
Mother and son on the southbound train.



Mysbus med mormor.
Can't get enough of that kissing.




Och här får Eddie sin "familjefilt".
Cousin Eddie gets a "familyblanket" from his aunt Nilla.




Det är härligt att sitta i morbror knä och läsa sagor.
It's great to have an uncle to read stories with.





Sedan var det Eddies tur att sitta i Eriks knä. Mysigt det med.
Then it was time for Eddie to sit on Erik's knee Not so bad either.




Vi har besök av Harry och Lena och efter maten är det fruktstund framför brasan.
We have Harry and Lena for dinner and afterwards it's time for some fruit in front of the fire.




Sophie och Erik är färgmatchade...
Sophie and Erik dresses alike...


Kram för ikväll, fler bilder kommer snart!


Kommentarer
Postat av: Helena

Mysiga bilder och härlig läsning som vanligt!



Oj vad jag känner igen det där med mycket vilja! Tuffast här just nu är när båda har mycket vilja samtidigt men inte vill riktigt samma sak, då är det ibland lite knivigt att medla... Precis som du skriver så är det ju tur att de är så himla roliga, tokiga, busiga, mysiga och härliga också, det väger ju upp så enormt! Stor KRAM till er!

2009-03-24 @ 12:37:44
URL: http://pillanopuh.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0