det händer saker
Här kommer en hälsning från skåne!
Vi är på plats i Riseberga hos morfar, Birgitta och Jens. Vi kom i söndags och har sedan dess mest hängt i trädgården och beundrat allt arbete som de har lagt ner här. Idag har vi varit hemma hos Eno och Nea, men annars har Erik vattnat, spelat fotboll och busat med morfar hela dagen. Just nu leker de ånglok i växthuset... Och Karin hänger i bärselen och sussar gott. Det är skönt att vara nere även om vi saknar pappa Fredrick hemma i Stockholm.
Och de sista veckorna av juli har flugit förbi. Sedan Fredrick började jobba har vi haft fullt upp om dagarna, först var vi ute på skärgårdsluff med Elis och Birgitta, sedan var mormor på besök och sen så var det massor med små utflykter och sommarmys. Bla. har varit på Ulriksdals slottsträdgård, badat en massa och gått på både polis- och musikmuséet.
Dagarna i skärgården var intensiva, svettiga och med lek från morgon och kväll. Elis och Erik hade hela tiden något projekt igång och det är mycket rollspel och iscensättningar. De bygger maskiner, gräver kanaler, åker tåg och är sjörövare. Och när vi sov ute på Gällnö var det för litet för oss alla att sova inomhus, då ville Erik sova med Elis och Birgitta i tält i trädgården och det gick hur bra som helst! Jag däremot låg vaken hela natten, nästan, och undrade om min lille kille inte snart skulle vakna och vilja komma in. Men då hade jag ju glömt att han inte är någon liten kille längre.
För det har verkligen hänt saker i sommar. Erik har blivit så självständig och modig, han testar nya saker hela tiden, som att sova i tältet, simma med simringen så långt ut att han inte bottnar, gå in i affären själv och handla en festis, och gå iväg med kompisar på museum utan mig el Fredrick med. Det är så klart häftigt och roligt att se och lite, lite vemodigt. Det här med att man har börjat sin resa mot att bli umbärlig för sina barn. Så som det ska vara, och jag är stolt som en tupp (eller är det höna?) men också lite... ja, vemodig. Och kanske är det extra tydligt för mig just nu eftersom jag ofta inte kan komma varenda gång han vill leka eller behöver hjälp - eller rättare sagt oftare inte kan än kan. För jag ammar, eller byter blöja eller nattar eller bara går omkring med en Karin som vill ha/behöver mig jättemycket. Och visst tröttnar man på att fråga någon som alltid säger "Nej inte nu men om en stund." Klart man frågar någon annan då... Och jag sitter där och känner att jag inte hinner med honom, men är säkert den som lider mest av det. Han upptäcker ju att han kan själv! Och hittar oftast någon annan att leka med. Och allt är precis som det ska vara...
Karin växer också. Hon sover ännu ej i tält utan sin mamma, men hon är mer och mer vaken och visar en tydlig social och glad personlighet. Hon älskar att "snacka" och pratar med en så fin och mjuk röst så att man blir alldeles darrig inombords. Och så väger hon sex och ett halv kilo och börjar lite riktigt gosig i hullet...
Här kommer lite bildbevis.
Fast den här bilden är några veckor gammal, så här hon inte hunnit bli så rund om kinderna än, jämför gärna med sista fotot. Men hur som helst, visst e Karin cool!
This picture is a couple of weeks old, and to be compared with the last one. She's gained "a couple of" pounds. But Karin is cool!
Erik fiskar hemmavid. Okej, inte lätt att få napp så här vid strandkanten, men vi säger som Melkersson i Saltkråkan "Jag vill inte ha nån fisk, jag vill bara ha lugn och ro."
Ok, not easy to catch a fish like this but someone said "I don't want to catch anything, I just want peace and quiet."
Nu är det officiellt. Fredrick är tvåbarnsfar.
Now it's offical. Fredrick is a father of two.
(Since we're not married I have to sign several papers and register him as the father of my children at the community center...)
Tältet som Erik sov i...
Erik with Elis after his first night of camping out (and without his parents!)
Karin i sitt fina nattlinne från familjen Russell.
And the pretty nightgown that karin was camping out in.
Karin provar nya kläder som mormor kom med.
Karin is trying out her new outfit from grandma Elvy.
Syns att det är syskon, eller hur?
You can tell they're siblings can't you?
På Ulrisdals slottsträdgård fann vi den här tvåsittsiga gungan.
Swinging in the royal garden of Ulriksdal.
Innan dess hade vi stärkt oss med varm hoklad i caféet. Och fastän Karin fick vara utan såg hon ganska nöjd ut ändå.
Before that we had some hot chocolate in the café, well, Karin didn't. But she didn't seem to bother.
Sjörövarkostymen från farmor är Eriks nya favorit. "Jag ska aldrig ta av den". Här intar han slottet tillsammans med sin sjörövande moster. Några kvällar tidigare berättade han också för mig vad han ska bli när han blir stor. I nämnd ordning: Lokförare, sjörövare och sedan surfare.
The pirate costym from grandma Lena is Erik's new favourite. "I'll never take it off." Here he's about to enter the castle with his pirate auntie. Some nights before he also told me what he'll become as a grown up, in htis order: traindriver, pirate and a surfer.
Själv ska jag bli buddist. Jag har börjat med att skaffa mig en liten buddastaty som jag ställer i köket om morgnarna och tillber.
Myself I'll become a buddhist. I've started out by getting this litte buddha statue that I place in the kitchen every morning to kneel before.
Och slutligen en bild från söndagsmorgonen. En morfar med famnen full.
And last a picture from this sunday morning. A grandpa with his arms full.
kärlek på er alla
love to you all
Vi är på plats i Riseberga hos morfar, Birgitta och Jens. Vi kom i söndags och har sedan dess mest hängt i trädgården och beundrat allt arbete som de har lagt ner här. Idag har vi varit hemma hos Eno och Nea, men annars har Erik vattnat, spelat fotboll och busat med morfar hela dagen. Just nu leker de ånglok i växthuset... Och Karin hänger i bärselen och sussar gott. Det är skönt att vara nere även om vi saknar pappa Fredrick hemma i Stockholm.
Och de sista veckorna av juli har flugit förbi. Sedan Fredrick började jobba har vi haft fullt upp om dagarna, först var vi ute på skärgårdsluff med Elis och Birgitta, sedan var mormor på besök och sen så var det massor med små utflykter och sommarmys. Bla. har varit på Ulriksdals slottsträdgård, badat en massa och gått på både polis- och musikmuséet.
Dagarna i skärgården var intensiva, svettiga och med lek från morgon och kväll. Elis och Erik hade hela tiden något projekt igång och det är mycket rollspel och iscensättningar. De bygger maskiner, gräver kanaler, åker tåg och är sjörövare. Och när vi sov ute på Gällnö var det för litet för oss alla att sova inomhus, då ville Erik sova med Elis och Birgitta i tält i trädgården och det gick hur bra som helst! Jag däremot låg vaken hela natten, nästan, och undrade om min lille kille inte snart skulle vakna och vilja komma in. Men då hade jag ju glömt att han inte är någon liten kille längre.
För det har verkligen hänt saker i sommar. Erik har blivit så självständig och modig, han testar nya saker hela tiden, som att sova i tältet, simma med simringen så långt ut att han inte bottnar, gå in i affären själv och handla en festis, och gå iväg med kompisar på museum utan mig el Fredrick med. Det är så klart häftigt och roligt att se och lite, lite vemodigt. Det här med att man har börjat sin resa mot att bli umbärlig för sina barn. Så som det ska vara, och jag är stolt som en tupp (eller är det höna?) men också lite... ja, vemodig. Och kanske är det extra tydligt för mig just nu eftersom jag ofta inte kan komma varenda gång han vill leka eller behöver hjälp - eller rättare sagt oftare inte kan än kan. För jag ammar, eller byter blöja eller nattar eller bara går omkring med en Karin som vill ha/behöver mig jättemycket. Och visst tröttnar man på att fråga någon som alltid säger "Nej inte nu men om en stund." Klart man frågar någon annan då... Och jag sitter där och känner att jag inte hinner med honom, men är säkert den som lider mest av det. Han upptäcker ju att han kan själv! Och hittar oftast någon annan att leka med. Och allt är precis som det ska vara...
Karin växer också. Hon sover ännu ej i tält utan sin mamma, men hon är mer och mer vaken och visar en tydlig social och glad personlighet. Hon älskar att "snacka" och pratar med en så fin och mjuk röst så att man blir alldeles darrig inombords. Och så väger hon sex och ett halv kilo och börjar lite riktigt gosig i hullet...
Här kommer lite bildbevis.
Fast den här bilden är några veckor gammal, så här hon inte hunnit bli så rund om kinderna än, jämför gärna med sista fotot. Men hur som helst, visst e Karin cool!
This picture is a couple of weeks old, and to be compared with the last one. She's gained "a couple of" pounds. But Karin is cool!
Erik fiskar hemmavid. Okej, inte lätt att få napp så här vid strandkanten, men vi säger som Melkersson i Saltkråkan "Jag vill inte ha nån fisk, jag vill bara ha lugn och ro."
Ok, not easy to catch a fish like this but someone said "I don't want to catch anything, I just want peace and quiet."
Nu är det officiellt. Fredrick är tvåbarnsfar.
Now it's offical. Fredrick is a father of two.
(Since we're not married I have to sign several papers and register him as the father of my children at the community center...)
Tältet som Erik sov i...
Erik with Elis after his first night of camping out (and without his parents!)
Karin i sitt fina nattlinne från familjen Russell.
And the pretty nightgown that karin was camping out in.
Karin provar nya kläder som mormor kom med.
Karin is trying out her new outfit from grandma Elvy.
Syns att det är syskon, eller hur?
You can tell they're siblings can't you?
På Ulrisdals slottsträdgård fann vi den här tvåsittsiga gungan.
Swinging in the royal garden of Ulriksdal.
Innan dess hade vi stärkt oss med varm hoklad i caféet. Och fastän Karin fick vara utan såg hon ganska nöjd ut ändå.
Before that we had some hot chocolate in the café, well, Karin didn't. But she didn't seem to bother.
Sjörövarkostymen från farmor är Eriks nya favorit. "Jag ska aldrig ta av den". Här intar han slottet tillsammans med sin sjörövande moster. Några kvällar tidigare berättade han också för mig vad han ska bli när han blir stor. I nämnd ordning: Lokförare, sjörövare och sedan surfare.
The pirate costym from grandma Lena is Erik's new favourite. "I'll never take it off." Here he's about to enter the castle with his pirate auntie. Some nights before he also told me what he'll become as a grown up, in htis order: traindriver, pirate and a surfer.
Själv ska jag bli buddist. Jag har börjat med att skaffa mig en liten buddastaty som jag ställer i köket om morgnarna och tillber.
Myself I'll become a buddhist. I've started out by getting this litte buddha statue that I place in the kitchen every morning to kneel before.
Och slutligen en bild från söndagsmorgonen. En morfar med famnen full.
And last a picture from this sunday morning. A grandpa with his arms full.
kärlek på er alla
love to you all
Kommentarer
Trackback
